Torsten Nordströms museum
Månadens föremål
Juli 2024
Sockerskål i uranglas
Uran har använts i 200 år för att färga glas. I engelskspråkiga länder har termen ”Vaseline glass” använts, då en oljig petroleumgelé användes som ingrediens. Det gör färgen på glaset gul-grön och den blir självlysande i mörkret vid kontakt med UV-ljus. Det finns ännu idag ett par glasbruk som använder uran i sina glas. Uran i sin oxidform upptäcktes av den tyske kemisten Heinrich Klaproth 1789. Det råder en viss osäkerhet om när uranoxid började användas till att färga glas. Ofta sägs det att Josef Riedel, som producerade grönt och gult uranglas på 1830-talet, var den förste. Han döpte glaset till Annagrün och Annagelb, efter sin fru. Men sannolikt tillverkades glaset redan tidigare. De tidigaste funna spåren av uranglas tycks vara romerska. Det hittades 1912 vid en utgrävning av en romersk villa i närheten av Neapel och är från 79 e.Kr. Det var en del av en mosaik men det är ett osäkert fynd som inte har så mycket bevisbörda. Om det verkligen var romarna som började använda uran, borde det finnas fler fynd av detta. Det finns tecken på att brittiska vetenskapsmän höll på med forskning kring uranglas under tidigt 1800-tal. En bägare har årtalet 1825 ingraverat. Det man med säkerhet kan konstatera är att denna metod att färga glas utvecklades parallellt på flera ställen och började spridas efter 1840. Uranet förekom i många olika blandningar.
Glaset har använts både som dekoration och i hushållsbruk. På 1890-talet gjordes hela serviser som användes dagligen. Det har också tillverkats dörrknoppar, ljusstakar, lampor, medicinflaskor mm. Tillverkningen startade sannolikt i mitten av 1800-talet men höjdpunkten i tillverkning och försäljning av konstglas var 1920–1940. Idag tillverkas mest prydnadsföremål eller nyheter som hamnar hos olika samlare.
När man tillverkar glas kan det innehålla olika ingredienser, bland annat sand, kalk, soda, pottaska och bly. Färgningen av glas sker genom att blanda rätt mängd av olika ingredienser och att bränna glaset vid rätt temperatur. Glastillverkare upptäckte tidigt att det går att få ett klart gult glas genom att tillsätta uranoxid. Ibland kan den radioaktiva beståndsdelen i glaset vara torium eller kalium. Den här typen av glas lyser i en klargrön nyans när man lyser på det med UV-ljus. Det finns även gult glas som inte innehåller uran.
En del författare har hävdat att bruket av uran upphörde efter andra världskriget. Det är, enligt kemisten Barrie Skelcher, inte sant. Däremot är användningen av uran i Storbritannien troligen ett avslutat kapitel efter de restriktioner som Myndigheten för hälsa och säkerhet (Health and Safety) har infört. Det används ännu i USA och andra delar av världen. Enligt studier är inte strålningen så hög att det finns någon orsak till oro. Annan bakgrundsstrålning kan vara betydligt högre. Glaset kan alldeles riskfritt förvaras i ett skåp. Vill man vara på den säkra sidan kan det vara bra att inte servera mat eller dryck från dessa glas och att handskas med dem måttligt.
Ann Gustavsson, 3 mars 2024
Referenser:
Davis, Sue S. (2002) Pictorial Guide to Vaseline Glass. Pennsylvania: Schiffer Publishing Ltd.
Skelcher, Barrie (2007) Vaseline Glassware. Fascinating Fluorescent Beauty. Pennsylvania: Schiffer Publishing Ltd.
© 2024 Axel, Julia och Torsten Nordströms stiftelse