Torsten Nordströms museum
Månadens föremål
Oktober 2024
Kylskåp Electrolux
Torstens kylskåp ser ut att vara från 1940-talet. Det var säkert en nymodighet som hushållerskan Anna var med om att införa. Hon lovade ju att arbeta vidare för Torsten när hans föräldrar gick bort, om han bara gick med på att modernisera köket. Kylskåp är trots allt en ganska ny uppfinning och det är svårt att tänka sig hur man klarade sig utan det.
Sedan tidernas begynnelse har människan haft behov av att bevara och kyla sin mat. Platser som förvaringsgropar, kallskafferi, jordkällare osv. har brukats, liksom olika metoder för bevarande av maten såsom torkning, syrning, konservering och saltning. Isblock som grävdes ner eller förvarades i halm, var vanligt. Då kunde blocken hålla riktigt länge. Isen brukade distribueras till över- och medelklassen av is-karlar med hjälp av häst och vagn. Det var ett mycket hårt arbete. Under 1800-talet blev det allt vanligare med isskåp. Frederic Tudor var affärsman i Boston, blev känd som iskungen och tjänade stora pengar. Han lät hugga upp stora block is som förvarades i halm och exporterades långväga. Redan 1748 visade den skotske kemisten William Cullen att artificiell kylning var möjligt. Till en början använde man sig av flytande kylmedel, 1805 ritade den amerikanske uppfinnaren Oliver Evans ett kylskåp som använde ånga. Det experimenterades med stora klumpiga maskiner som läckte giftiga kemikalier och inte alls var lämpade för privata hushåll. Evans design modifierades av Jacob Perkins, som 1834 lanserade det första användbara kylskåpet. 1879 tillverkade också tysken Carl von Linde ett kylskåp som var tänkt att användas hemma i köket. Dock var de flesta kylskåpen dyra, högljudda och farliga.
Intresset för kylteknik ökade på flera håll. Kompressionsteknik var det nya. Det amerikanska företaget Frigidaire uppfann det första kompressionskylskåpet för privathushåll år 1921. Kylskåpet kostade lika mycket som en bil och förutsatte också att man hade tillgång till elektricitet. Endast mycket välbärgade hade råd att skaffa sig ett.
Två unga svenska teknologer, Baltzar von Platen och Carl Munters, började experimentera med en ny teknik som byggde på absorptionsteknik. Experimenten skedde i deras studentlägenhet, då de studerade på Tekniska högskolan. En viktig del var att de tillförde vätgas för att underlätta köldmedlets övergång från vätska till gas. Det blev en stor succé och Electrolux köpte rättigheterna 1925. Dessa kylskåp kunde också drivas med gas. Under 1930-talet var kylskåpets genombrott ett faktum. Efter kriget kom också de första frysboxarna för hushållsbruk. I början användes de kollektivt, innan fler fick möjlighet att skaffa egen frys. Absorbtionskylskåpen dominerade marknaden fram till 1950-talet då kompressionstekniken kom tillbaka. Den var då säkrare, billigare och mycket bättre på att skapa kyla . De flesta hade också hunnit få elektricitet. I USA blev General Electrics marknadsledande. Men de ämnen som ansågs stabila – freoner – var mycket skadliga för ozonlagret, vilket kom att uppdagas på 1970-talet. Så småningom började isobutan användas som köldmedel. Problemet var bara att det var brännbart och inte gick så bra ihop med elektriciteten i skåpen. Elen placerades då på utsidan av skåpen. Elkrisen på 1970-talet ledde till att isoleringsmaterial av olika slag avlöste varandra. Från mineralull och kork till polyuretanskum och till slut vakuumpanel-isolering i väggarna. Idag drar de bästa kylskåpen 70 procent mindre el än ett kylskåp för bara 15 år sedan. Energieffektivisering, ny design och smärre finesser är de utvecklingar som numera sker.
Ann Gustavsson, 27 mars 2024
Referenser:
Larsdotter, Anna (2019) Kylskåpsrevolutionen under lupp. Populär historia.
https://www.xn--kylskp-mua.net/kylskapets-historia
https://www.kth.se/om/nyheter/centrala-nyheter/en-kylig-historia-1.897564
https://www.prv.se/sv/kunskap-och-stod/skola/uppfinnare-fran-sverige/carl-munters-och-baltzar-von-platen-kylskapet/
https://www.tekniskamuseet.se/lar-dig-mer/100-innovationer/kylskapet/
https://stockholmskallan.stockholm.se/teman/stockholm-ater/modernt-och-frascht/
© 2024 Axel, Julia och Torsten Nordströms stiftelse