Torsten Nordströms museum
Månadens föremål
Januari 2024
Aladdinask
För bara några år sedan gjordes en oväntad upptäckt när man öppnade eldningsluckan i vedspisen i Torstens kök. Där stod en liten Aladdinask av äldre modell. I den låg det gamla cigarettfimpar, avbrända tändstickor och en äppelskrutt, vilket måste ha känts lite som en tidskapsel när den öppnades. Den gamla Aladdinasken är minimal jämfört med dagens moderna version. Precis som storleksskillnaden på godispåsar i papper förr och idag. För bara ett sekel sedan ansågs det som en stor lyx att äta praliner och sockerkonsumtionen var betydligt lägre än idag.
Beslutet att starta Marabou togs redan 1916, av Henning Throne Holst som drivit chokladfabriken Freia Chokolade Fabrik i Norge sedan 1892. Samarbetspartner var Emissionsinstitutet i Stockholm. Namnet kom efter Freias varumärke, den berömda Maraboustorken. Arkitekten var den kände Ivar Tengbom och fabriken skulle vara ca 4000 kvadratmeter stor. Färdigställandet tog lång tid eftersom stor brist på maskindelar och råvaror (kakao) rådde i kölvattnet av första världskriget. Först 1919–1920 kom man i gång med chokladproduktionen i Sundbyberg, norr om Stockholm, men under 1930-talet var det lågkonjunktur i Europa. Det som gjorde att försäljningen ändå gick bra var att biofilmerna med ljud slagit igenom, och i samband med dem skulle det ätas godis. Det genomfördes också stora reklamkampanjer.
Aladdinasken togs fram och lanserades våren 1939. Namnet kommer från sagan om Aladdin i Tusen och en natt. Det var ett samarbete mellan Ruben Rausing och företaget Åkerlund & Rausing. Tanken var att det skulle vara en enkel, röd ask med en förteckning av pralinerna på insidan av locket. Det var ett testat urval av 18 praliner av de 250 som ingick i det totala sortimentet. Marabou ville erbjuda svenska folket de praliner som var mest populära och till ett bra pris. Industrialiseringen och det löpande bandet bidrog till storskaligheten. Då den lanserades fanns asken i tre olika storlekar: 150 gram, 250 gram och 500 gram. Priset var då 4 kronor och 15 öre för en 500 grams ask.
1957 kom systerasken Paradis med bara ljusa praliner. Under senare år har ju pralinerna bytts ut lite då och då. Genom åren har det faktiskt kommit 51 nya praliner. Under 30-talet föredrog man fruktiga smaker som jordgubbscrème och körsbärscrème, och på 50-talet blev det mer exotiska praliner såsom curacao och ananas i likör. På 60-talet var nougat populärt och fanns i flera praliner. På 70-talet kom romrussinpralinen och gräddnougaten som lever kvar än idag. År 2011 kom asken som bara innehåller mörk choklad. Mörk choklad hade blivit modernt och ansågs mer hälsosamt. Trillingnöten försvann 2014 och det skapade stora protester. Den var, liksom marsipanpralinen, en storfavorit. 2021 kom en ny pralin med saltkaramell. Numera säljs ca 4 miljoner Aladdinaskar varje år.
Bolaget har gått igenom en del förändringar i sin konstellation och sitt ägarskap. År 1990 sammanslogs Marabou med moderbolaget Freia till det nya bolaget Freia-Marabou. 1993 köptes företaget av Kraft General Foods, nuvarande Mondelēz International, för tre miljarder norska kronor. Det var också i mitten på 1990-talet som produktionen flyttades från Sundbyberg till Upplands Väsby. Marabouparken köptes av Sundbybergs kommun. Företaget har under det senaste året fått mycket kritik för att man fortfarande bedriver handel med Ryssland, trots kriget mot Ukraina.
Ann Gustavsson, 11 decemberl 2023
Referenser:
Forselius, Sven Olof (1997) Det var en gång... sannsagan om Marabou. Stellan Ståhls tryckerier.
https://www.femina.se/livsstil/aladdinasken-genom-tiderna-pralinerna-vi-minns/8052604
© 2024 Axel, Julia och Torsten Nordströms stiftelse